The aim with this study is to identify and discuss discourses in Public service policy documents to clarify that Public service policy is political and not self-evident. The study's theoretical as well as methodological starting point is the discourse theory of Laclau and Mouffe, which ontological position is that all meaning is constructed by discourses. In the studied material, two discourses have been identified in policy concerning the content in Public service media. The responsibility-discourse construct meanings of what content the policy wants to see in Public service media and in the quality-discourse meanings of how the content should be is constructed. Public service policy is consistent over the period that has been studied and the study shows that there is consensus in the parliament about the regulation of the content in Public service media.

The Public service within health and care has changed remarkably during the last 30 years. It has been inspired by management ideas from profit-making businesses. Those thoughts are an umbrella term called Nex public management. In what way has New public management influenced the Public service in Sweden? Important concepts in the change of Public service are quality, effektivity and goals.

With this master thesis we wanted to find out in which way the concept of Public service is connected to different perspectives, ideals, visions of the future and forms of organizations. The purpose with our thesis was to do an analysis of different concepts regarding to Public service. To the analysis of concepts we used Swedish newspapers and analysed the issue of Public service that had been discussed in articles written during the last five years. From this material and other papers about Public service we developed a model of Public service ideals. We wanted to find out what the different perspectives thought about the Swedish television and their commission.

This Bachelor thesis is a qualitative study of the public debate regarding the role of Public service in the media converged society today. The purpose of this thesis is to examine how the public debate, that is the Swedish Public service television and people with broad representative knowledge about Public service, motivates a change of the function of the Swedish Public service television.Our issues are: What does the public debate say about the function of Swedish Public  service television in our society today and how is a change motivated in this debate? How does the public debate look upon today´s media convergence and the fragmentation of the audience which, according to Denis McQuail, is a consequence of this?The method of this thesis is a qualitative analysis and we have analyzed ten opinion articles and Swedish Public service television magazine ?DittSvt?. The theoretical background was obtained from Henry Jenkins and Håkan Hvitfelts theories and thoughts about mediaconvergence. We have supplemented this with Denis McQuails theory regarding the fragmentation of the audience.In this thesis, we see that the public debate is a lot about diversity in Swedish Public service television programming and that the democratic base is still very important.

Title: Television in the Service of the Public - a Study of the Public service Concept(Television i allmänhetens tjänst - en studie av Public service-begreppet).Author: Daniel FärnstrandAim: To describe the ideals, or principles, that the Public service Ideology or concept of Pub­lic Service is based upon. The two main questions the paper aims to answer are thus:· Which principles should, according to the theoretical norm, guide Public service activity?· Which principles guide Public service television in Sweden today, according to the actual guidelines for the Public service organization SVT? Method / Material: A study of relevant literature is carried out. Further, the actual guidelines for SVT are summarized. The normative guidelines are then also summarized, and a compari­son is made between this summary and the actual guidelines for SVT.Main results: Although a comprehensive definition is hard to find within the theoretical frame­work, a summary of the theoretical ideal is carried out.

Syftet med studien är att ta reda på vilka hänsyn som måste tas när underhållningsprogram, bl.a. de som är baserade på utländska format, produceras för att visas i Public service-kanaler.I studien, som ....

In recent years, the digitalization and media convergence has increased, which has made the market for Public service- medias more competitive. Perhaps this is why Public service has chosen to communicate with recipients outside their own channels.The purpose of this quantitative study is to find out how students attitudes looks towards the fact that Public service are performing marketing communication. To find out, we conducted a survey, as 256 students of Linnaeus University in Kalmar answered. Together with the study we have used different theoretical references in order to analyse the responses from the survey, and obtain our conclusions.By analysing the empirical material we came to the conclusion that the majority are in favour of Public service performing communication outside its own channels. But we also noticed that the communication needs to be in a certain way for the students to be positive.

Public service är ett svårdefinierat begrepp. De gamla idealen handlar mycket om enmedieideologi som baseras på etermediernas möjligheter och begränsningar, vilket har skapatsvårigheter när Public service har letat sig ut på Internet. Kritik från bland annatbranschorganisationen Tidningsutgivarna ifrågasätter Public service-företagens breddning påwebben. De anser att gränserna för vad Public service-företagen får och inte får göra äralltför otydliga.Med hjälp av fyra kvalitativa samtalsintervjuer (tre personer från Sveriges Television samt enfrån Tidningsutgivarna), och med kvalitativa textanalyser av statliga propositioner ochutredningar angående Public service-uppdraget undersöks hur Public service-uppdraget ochdess medieföretag påverkas av medieutvecklingen.I uppsatsen jämförs resultaten med Anna Maria Jönssons tankar kring Public service och denmedieideologiska inriktningen ?Social ansvarsideologi?.

Syftet med studien var att ta reda på om ungdomar vet skillnaden mellan Public service och kommersiella kanaler. Vi ville även ta reda på vad det är som skiljer Public service och kommersiella kanaler åt i medvetandet hos ungdomarna, som speglas ireceptionen av olika typer av serier?I studien har vi tillämpat kvalitativ metod i form av receptionsforskning, där intervjuer och observationer har utförts.Resultatet av studien visar att 20 av 25 respondenter tillhörde kategorierna: respondent medveten samt respondent något medveten. Resultaten visar att ungdomar är medvetna om vad skillnaden mellan Public service och kommersiella kanaler är. De diskuterar ledigt och öppet kring de olika kanalernas programutbud.

The main question this bachelor thesis aims to answer is how the Public service program Tg1?s news broadcasts may look. The following questions were used to discuss thetendencies of the result: How can the distribution of the news categories appear in Tg1?sbroadcasts? Can the main news be considered as impartial and objective in its linguisticand pictorial representation?To answer the aforementioned question I chose to do a combined study, using aquantitative content analysis and a qualitative content analysis.To lead my research, I focused on two requirements underlined by Public servicebroadcasters, namely, objectivity and impartiality, and diversity. The outcome shows thatthe diversity in Tg1?s broadcast is disproportionate and that the pictorial representation isnot impartial and objective without the linguistic part.

Det har under senare år flitigt debatterats om Public service vara eller inte vara. Vissa hävdar att Public service är en föråldrad kvarleva av monopoltiden som borde avvecklas och att TV-utbudet ändå skulle hålla en hög kvalitet. Andra däremot menar att Public service idag är ?viktigare än någonsin?. Vad man än tycker om programutbudet som SVT, SR och UR har kan man inte förneka att det ligger mycket tid och arbete bakom deras produktioner.Uppsatsen behandlar ämnet Public service i relation till det samiska programutbudet i Sveriges television.

Syfte: Att undersöka SVT Barnkanalens anställdas syn på Public service och hur de anser att de tillämpar denna syn i sitt arbete.Metod: Kvalitativ innehållsanalys, intervjuer samt observation.Material: Innehållsanalys av åtta dokument om Public service, intervjuer med sex anställda på SVT Barnkanalen samt en observation på SVT i Malmö.Resultat: Resultatet av denna studie visar att alla de sex personer som vi varit i kontakt med har sin egen syn på begreppet Public service och vad detta innebär i praktiken. Beroende på vad respondenten har för yrkesroll på SVT anges olika definitioner på vad som är det mest centrala kärnvärdet inom Public service-television. Kanalcheferna tycks ha en mer övergripande syn på vad Public service-uppdraget innebär för dess organisationer. Producenter, inköpare och programledare tycks dock ha en mer branschorienterad syn på uppdraget och har själva plockat ut relevanta komponenter som passar deras yrkesroll. Vi anser att ingen syn på Public service-uppdraget är helt fullständig, men adderar vi alla medarbetares tolkningar anser vi att hela Public service-uppdraget representeras..

Med hjälp av filosofen John Rawls definition av rättvisa och David Beetham finner uppsatsen att dagens system med tv-licens dels skapar ett rättviseproblem och ett legitimitetsunderskott inom vissa grupper i samhället. Dessa grupper är vad Rawls skulle kategorisera som de sämst ställd. Rättviseproblemet uppstår p.g.a. det nuvarande systemet med en tvångsfinansierad avgift som inte tar hänsyn till människors inkomster. För att göra systemet rättvisare i Rawls mening finns det tre alternativ, 1) avskaffa Public service, 2) finansiera Public service via skattesedeln och 3) införa en frivillig avgift i den mening att de som använder public service är de som betalar..

Public service är ett svårdefinierat begrepp. De gamla idealen handlar mycket om enmedieideologi som baseras på etermediernas möjligheter och begränsningar, vilket har skapatsvårigheter när Public service har letat sig ut på Internet. Kritik från bland annatbranschorganisationen Tidningsutgivarna ifrågasätter Public service-företagens breddning påwebben. De anser att gränserna för vad Public service-företagen får och inte får göra äralltför otydliga.Med hjälp av fyra kvalitativa samtalsintervjuer (tre personer från Sveriges Television samt enfrån Tidningsutgivarna), och med kvalitativa textanalyser av statliga propositioner ochutredningar angående Public service-uppdraget undersöks hur Public service-uppdraget ochdess medieföretag påverkas av medieutvecklingen.I uppsatsen jämförs resultaten med Anna Maria Jönssons tankar kring Public service och denmedieideologiska inriktningen ?Social ansvarsideologi?.

The aim of this paper is to examine how dyslectic adults define the service quality at the public library of Gothenburg. The purpose is also to investigate what level of service quality the library provides and which responsibilities the library has towards the dyslectics. Answers are sought to the following questions: - How do dyslectics perceive the service quality at the public library of Gothenburg and is that service quality satisfactory? - What responsibilities does the public library of Gothenburg have towards the dyslectics according to cultural policy documents? In this paper six persons have been interviewed. Of these, four are adult dyslectics, one works with people with special demands and the last one is the chief librarian.